Det
händer ibland att jag promenerar runt Råssnäsudden. I de omgivningarna finns
mycket vackert att skåda. Längst ut i viken ligger en magnifik skönhet i
mahogny, La Morena, nästan 20 meter
lång och med 95 kvadratmeters segelyta.
Jag tog med en bild med mobilen och lade ut den på
Facebook för jag trodde det var en vanlig Skärgårds 22:a , en båttyp som var
vanlig i Vättern förr. Och fick svar från Bernt Bengan Jarmyr, att jag hade fel
i min förmodan. Bengan var vänlig att länka till en sida med fakta om båten
(båt låter nästan lite opretentiöst i sammanhanget, segelfartyg är nog rätt
benämning).
La
Morena är byggd i Berlin 1922, då under namnet Roxane
III och konstruktör var Gustaf Estlander, Några fakta: Djupgående 2,4 meter,
blykölen väger 4,5 ton och masthöjden är 23 meter. Bordläggningen är filippinsk
mahogny och däcket furu från Oregon. Åtta bäddar.
Ägarna har skiftat genom åren. Frithiof Dahl,
Stockholm, T. Kjellberg, Stockholm, familjen Graffman, Stockholm. Motalaborna
Arne Fyrk och Bengt Helgesson ägde henne mellan 1978-83 och mellan 1983-98
ägdes den av Arne Fyrk ensam. Det var när Arne Fyrks namn kom upp jag kom ihåg
att jag sett La Morena på närmare håll, vid Dynudden på andra sidan viken.
Nuvarande ägare heter Nils Forsfält.
Jag
har inga större kunskaper om segling men jag inbillar mig
att under rätta vindförhållanden går det undan på sjön. Hur många timmar som
behövs att för slipa, polera och lacka bordläggningen har jag heller ingen
aning om men ägaren lär sakna fritidsproblem. Jag kan inte tänka mig att
motsvarande fartyg byggs i trä nuförtiden.
Motala kommun anstränger sig för att marknadsföra
sig som Östergötlands Sjöstad. Varför man inte i text och bild berättar om
denna klenod är en gåta.
Den
mindre kusinen, Skärgårds 22:an var vanlig i Motala
och Vadstena för några decennier sedan. Jag har några sailors i
bekantskapskretsen och de brukar säga att sittbrunnen är så liten att man inte
kan ta en sup utan att ramla överbord.
Den
risken löper inte besättningen på La Morena.
Name
|
La Morena (Roxane III)
|
Sail no.
|
95, S-10
|
Designer
|
Gustaf Estlander (1876-1930)
|
Built
|
1922 at Pabst-Werft, Berlin
|
Length overall
|
19.67 m (65 ft!)
|
Beam (bredd)
|
2.96 m
|
Draught (djup)
|
2.40 m
|
Displacement
|
10,500 kg
|
(Keel, lead
|
4,500 kg)
|
Mast, height
|
23 m
|
Sail area
|
95 sqm (upwind)
|
Hull
|
Varnished (Philippine) Mahogany
(Dark red Meranti) |
Deck
|
Oregon Pine
|
Deck house and hatches
|
Varnished (Honduras) Mahogany
|
Engine
|
Yes
|
Sleeping berths
|
8
|
Owners
|
|
1922-40
(Roxane III) |
eng. Frithiof Dahl, Stockholm
|
1941-44
(Albatross) |
T. Kjellberg, Stockholm
|
1944-78
(La Morena) |
The Graffman family, Stockholm
|
1978-83
|
Arne Fyrk and Bengt Helgesson, Motala
|
1983-98
|
Arne Fyrk
|
1998-2004
|
Angelo Morano and Bengt Parmell, Stockholm
|
2004-2005
|
Nils Forsfält and Tomas Forsfält, Stockholm
|
2005-
|
Nils Forsfält
|
Det
finns ett annat skäl till att jag besöker Råssnäs ganska ofta. På varvet byggde
min far vår ruffade snipa 1948. Min äldre bror Göran var med på ett hörn också.
Fast Maringanne låg för boj i Mörtviken. Samtidigt byggde farsans kompis
Finn-Johan folkbåten Örnen. Den senare
hittade jag i Vadstena på 70-talet men jag minns inte vem som var ägare. Jag
tror, ta mig tusan, att varvsbyggnaden är från den tiden.
Den båten har vi kappseglat mot flera gånger. Jag minns ett "Vättern Race" (en tävling som går runt halva sjön) vi startade kl. 19.00. Starten i Karlsborg, vi skulle ner och runda Visingsö. Det tog inte många timmar innan 95:an försvann under horisontlinjen. Trots att dom var så snabba vann dom sällan, handikappet är högt på en båt med den potentialen. På en 24-timmars segling måste dom vara flera timmar före resten av fältet för att vinna.
SvaraRaderaHandikappreglerna är svår för en icke seglare att förstå... LYS-tal och lite annat svårbegripligt. Men en skönhet är hon onekligen.
Radera