Fortsätt till huvudinnehåll

Länets golfkarta ritas om





Precis när man tror att golfen har vind i seglen igen kommer beskedet att Norrköpings GK och Söderköpings GK går samman på grund av ekonomiska skäl. Om man ska tro klubbchefen på Klinga är det två klubbar som på varsitt håll kämpat i många år för att hålla näsan ovanför vattenytan.

Jag har läst två artiklar i NT men ingen har talat om hur man ska få en bättre ekonomi genom att slå ihop sina påsar. Båda anläggningarna har sina driftkostnader och jag har läst att ingen personal ska sägas upp. Man kan knappast dela på maskinparken heller. Möjligen att den nya klubben kan locka fler nya medlemmar genom att erbjuda spel på två banor. Den nya konstellationen får det något kryptiska namnet Sonos GK. (Man skulle kunna tro att det är namnet på ett belgiskt synthband).

Söderköpings GK har haft ett turbulent förhållande till alliansen genom att först gå med, sedan avisera utgång för att sedan gå med igen. Slutligen lämnade klubben Alliansen för gott för några år sedan och Finspång trädde in i dess ställe. Ett av argumenten för att lämna var att man tappade betalande greenfeegäster och de bästa tiderna på söndagseftermiddagarna togs av alliansmedlemmar, fräcka busar från Mjölby, Motala och Vreta Kloster. Men man löper ju samma fara nu med Norrköpingsmedlemmarna.

Om dessa tankar också sprider sig till västra delen av länet är inget jag känner till. Jag har kontaktat Mjölbys ordförande Per Borthen och han tecknar en delvis annan bild av golfen i vårt län.

På Mjölby GK har vi “all time high” både när det gäller antalet medlemmar och antalet spelade golfrundor. Dessutom ser ekonomin bra ut.

Har precis kommit hem från Östergötlands Golfförbunds årsmöte. Där informerades om att Söderköping och Norrköping går samman och bildar en gemensam golfklubb. Målsättningen är att den nya klubben skall vara igång från och med årsskiftet. Klubbarna har haft demokratisk omröstning och en stor majoritet är för en sammanslagning. Söderköping har en helt ny styrelse som försöker vara kreativa. Inte samma tänk som när man lämnade alliansen.

Från administrativt håll ser man möjligheter att spara kostnader genom att effektivisera driften. Återstår att se om detta är möjligt.

Det finns inga liknande planer för klubbarna i vår del av distriktet. Vi försöker vårda alliansen (Mjölby, Motala, Tranås, Vreta och Finspång)

Blir spännande att följa utvecklingen på Sonos Golfklubb som arbetsnamnet är” avslutar Per.

Jag har alltid haft en skeptisk inställning till Söderköpings GK alltsedan banan anlades i slutet av 1980-talet. Jag spelade banan med två arbetskamrater en midsommardag. Vi var i stort sett ensamma på banan och när vi kom till andra hålet upptäckte vi att bunkrarna var fyllda med grovt singel. ”Jag spelar inte från den” sa jag för jag ville inte förstöra mina klubbor.

Det var naturligtvis en felleverans men jag förstår inte varför de fyllde bunkrarna med den skiten. Men varför gnälla över spilld mjölk. Det finns så många andra trevliga klubbar att besöka inom rimliga avstånd. Inte minst bröderna i alliansen.
Men nu ska jag inte vara småaktig utan önskar det gröna äktenskapet lycka till. Ingen sann golfvän hoppas att gräset ska växa knähögt på fairway.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.