Fortsätt till huvudinnehåll

Finns Center kvar i sortimentet?


Mats Olsson i Expressen förgyller som vanligt mina söndagsförmiddagar. Inte heller denna dag blir jag besviken. Jag citerar: ”Myresjöhus arena, Guldfågeln, kaffesorterna och chokladburken i all ära, men det absolut hemskaste namnet är Färs & Frosta Sparbank Arena i Lund.” Färs & Frosta Sparbank låter som en novell av Fritiof Piraten Olsson.

Sen fyller han på med: ”Konstigt att Canal Plus gjorde Malmö-Halmstad till huvudmatch i måndags när Kalmar-Djurgården var intressantare, inte minst för att Kalmar äntligen kunde inviga Hönsburen”.

Den här gången slapp Lars-Åke Lagrell en verbal snyting från Olsson. Den delar istället Motalasonen Johan Orrenius ut i en lång avskedsintervju. Mycket läsvärd den också. Orrenius beskriver en timslång bilfärd mellan Jönköping och Växjö som en lika lång monolog. Ingen tvekan om vem som höll den monologen.

Det här med att idrottsarenor får kommersiella namn blir allt vanligare. Piraternas arena på Dunteberget har i tur och ordning hetat Platen Arena, Lastpartner Arena och numera Biltema Arena. Lastpartner Arena efter ett bilföretag som sålde lastbilar av tyska märket MAN, men som gick i konkurs för några månader sedan. Allt är inte guld som rullar.

Linköping ska ju bygga en ny fotbollsarena på Kallerstadfältet. Den får naturligtvis inte heta Folkungavallen. Tänkbara namn: Tekniska Verken Arena, Biogas Arena, Stångåstaden Stadium, Paul Lindvall Memorial eller Far & Flyg Arena? Men det häftigaste vore att Cloetta namnger också denna idrottsplats. Center finns väl kvar i sortimentet?

Hej, svejs. Nu väntar golfbanan.

Kommentarer

  1. Center måste finnas kvar. Det inger ingen respekt om LHC skulle ta emot bortalagen i Cloetta Plopp.

    SvaraRadera
  2. Håller med. Fast Plopp med lakritssmak är gott.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...