Fortsätt till huvudinnehåll

Kalle Mässing mitt i vägen står



En av de bästa TV-serier jag sett heter Boardwalk Empire. Lysande skådespelare, bra intrig, snygga damer och hårda killar med ett maskingevär i var hand. Den handlar om förbudstidens USA där en korrumperad stadsdirektör i Atlantic City, spelad av Steve Buscemi, bygger upp ett imperium genom att smuggla in whisky och öl från Canada. Senare tiders forskare är ense om att de här smugglarsyndikaten lade grunden till de maffialigor som fortfarande finns och verkar i USA. Las Vegas är uppbyggt av maffian och dem närstående intressen.

Jag kommer att tänka på detta när jag läser Correns artiklar om hur alkoholen väller i in i Östergötland från billiga inköpsställen i Tyskland. Nästan hundra år senare är spriten fortfarande lika begärlig, låt vara med något andra motiv än i USA. Hur troligt är det då att dessa bussbolag och privatpersoner hamnar inför domstol och döms till fängelse- eller bötesstraff? Inte särskilt stora påstår jag. Det återstår att bevisa för åklagaren att syftet var att sälja denna sprit vidare för det är tillåtet att föra in dryckesvarorna för eget bruk. Och ingen inblandad är särskilt intresserad av att prata. Kom ihåg att beviskraven i svenska domstolar är höga och ingen åklagare går till domstol om han/hon inte är säker på att vinna. Ingen misstänkt anses skyldig innan en lagakraftvunnen dom kan redovisas.

Jag känner till ett fall där en privatperson förde in stora mängder sprit, vin och öl i en halvstor buss för några år sedan. Han stoppades, greps och satt anhållen i ett par dygn innan han släpptes efter åklagarbeslut. Han hävdade envist att spriten hade han köpt för att bjuda på ett födelsedagskalas modell större och åklagaren kunde inte motbevisa detta. Efter tre år skrev åklagaren av målet och beslaget hävdes. Det slutade med att staten fick betala skadestånd för ölen hade under denna tid blivit odrickbar. Så kan det gå när inte haspen är på.

Jag tror att polis och tull är medvetna om svårigheterna med lagföringen men resonerar som så att publiciteten om tillslagen har en preventiv effekt. Du vet aldrig när Kalle Mässing står i vägbanan och viftar med sin stoppspade även om det är mitt i natten. Annars brukar aldrig Östgötapolisen vara så villig att släppa massmedia nära inpå sig. Det var ingen slump att Correns reportageteam fanns på plats när bussarna rullade in i polisens garage på Garnisonen.

Kanske är det hög tid att vända på kuttingen och gradvis anpassa priserna till den nivå som finns på kontinenten. Då försvinner motiven för dessa Tysklandsresor.




1922 genomfördes en folkomröstning om rusdrycksförbud i Sverige. Resultatet blev ett nej till förbud. Omröstningen föregick av en intensiv kampanj från båda sidor och Albert Engströms affisch blev klassisk och citeras än i dag.


Melodi: Skånska slott och herresäten
(Ska sjungas på skånska)

När vi far till utlandet på bilsemester
Så bunkrar vi upp inför kommande fester
Tillbaks igen upptäcks i hemlandets tull
Att förarn är nykter, men bilen för full!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...