Fortsätt till huvudinnehåll

Politisk retorik smittar



Dags att summera debatten kring beslutet att lägga ut driften av Slomarp på entreprenad. Socialnämndens ordförande Anna Johansson har utförligt beskrivit utförsbacken för nämndens ekonomi under sju år. Hon har liksom kommunstyrelsens vice ordförande Thony Andersson gjort klart att det är ekonomiska fakta som styrt beslutet. Men argumentationen är inte övertygande. En brasklapp har smugit sig ner i skrivbordslådan. ”Härtill är jag nödd och tvungen”.

Politisk retorik smittar. Har ni lagt märke att Thony och Anna använder orden ”ekonomiskt ansvarstagande” lika ofta som Anders Borg och Fredrik Reinfeldt?

Jag efterlyser en konsekvent politisk linje från kommunens socialdemokrater. I ena fallet (Lundbybadet) tar man hem verksamheten och i det andra fallet (Slomarp och de personliga assistenterna) släpper man det ifrån sig.

Frågan är varför det blir sådant hallå när verksamheter inom omsorg och vård ska läggas ut på entreprenad? I alla tider har kommuner anlitat privata företags grävmaskiner, schaktmaskiner etc inom vägunderhåll, asfalteringar, byggarbeten och va-ledningar för att ta några exempel. För att inte tala om alla konsulter som breder ut sina papper över Stadshusets skrivbord.

Om nu privatiseringar är vägen till bättre ekonomi och effektivare resursutnyttjande så varför går inte Anna Johanssons nämnd hela vägen och anlitar ett företag för att driva en förskola? Eller att kommunfullmäktige fattar beslutet att sälja det kommunala bostadsbolagets fastighetsbestånd på den öppna marknaden? Eller låta ombilda delar av det till bostadsrättsföreningar. Mjölby har många välskötta föreningar där medlemmarna bor till låga avgifter och där det finns möjligheter för medlemmarna att ta del av fastighetens värdestegring.

Får diskussionen om Slomarp följder för valresultatet? Nej, det tror jag inte. Det är en rödgrön förlig vind som råder nu och de senaste fyra valen har Socialdemokraterna i Mjölby legat något högre än motsvarande resultat i riksdagsvalet. De lokala moderaterna ligger något lägre än riksresultatet.

I Motala svänger pendeln åt andra hållet. Folkets Hus-föreningen har erbjudit kommunen att köpa gamla Folkets Hus (Texas) parken i Varamon och Mariebergsbadet i ett paket. Det senare förvånar mig. Från min Motalatid på 90-talet minns jag att kommunen gjorde sig av med badet för att ekonomin inte gick ihop. Ny arrendator blev då Folkets Parksföreningen.

Jag tackar slutligen Anna Johansson och Thony Andersson för draghjälpen. Inlägget om Slomarp har hittills lästs av 175 personer och det är långt över de siffror jag normalt har när jag skriver om kommunalpolitik i Mjölby.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.