Fortsätt till huvudinnehåll

Politisk retorik smittar



Dags att summera debatten kring beslutet att lägga ut driften av Slomarp på entreprenad. Socialnämndens ordförande Anna Johansson har utförligt beskrivit utförsbacken för nämndens ekonomi under sju år. Hon har liksom kommunstyrelsens vice ordförande Thony Andersson gjort klart att det är ekonomiska fakta som styrt beslutet. Men argumentationen är inte övertygande. En brasklapp har smugit sig ner i skrivbordslådan. ”Härtill är jag nödd och tvungen”.

Politisk retorik smittar. Har ni lagt märke att Thony och Anna använder orden ”ekonomiskt ansvarstagande” lika ofta som Anders Borg och Fredrik Reinfeldt?

Jag efterlyser en konsekvent politisk linje från kommunens socialdemokrater. I ena fallet (Lundbybadet) tar man hem verksamheten och i det andra fallet (Slomarp och de personliga assistenterna) släpper man det ifrån sig.

Frågan är varför det blir sådant hallå när verksamheter inom omsorg och vård ska läggas ut på entreprenad? I alla tider har kommuner anlitat privata företags grävmaskiner, schaktmaskiner etc inom vägunderhåll, asfalteringar, byggarbeten och va-ledningar för att ta några exempel. För att inte tala om alla konsulter som breder ut sina papper över Stadshusets skrivbord.

Om nu privatiseringar är vägen till bättre ekonomi och effektivare resursutnyttjande så varför går inte Anna Johanssons nämnd hela vägen och anlitar ett företag för att driva en förskola? Eller att kommunfullmäktige fattar beslutet att sälja det kommunala bostadsbolagets fastighetsbestånd på den öppna marknaden? Eller låta ombilda delar av det till bostadsrättsföreningar. Mjölby har många välskötta föreningar där medlemmarna bor till låga avgifter och där det finns möjligheter för medlemmarna att ta del av fastighetens värdestegring.

Får diskussionen om Slomarp följder för valresultatet? Nej, det tror jag inte. Det är en rödgrön förlig vind som råder nu och de senaste fyra valen har Socialdemokraterna i Mjölby legat något högre än motsvarande resultat i riksdagsvalet. De lokala moderaterna ligger något lägre än riksresultatet.

I Motala svänger pendeln åt andra hållet. Folkets Hus-föreningen har erbjudit kommunen att köpa gamla Folkets Hus (Texas) parken i Varamon och Mariebergsbadet i ett paket. Det senare förvånar mig. Från min Motalatid på 90-talet minns jag att kommunen gjorde sig av med badet för att ekonomin inte gick ihop. Ny arrendator blev då Folkets Parksföreningen.

Jag tackar slutligen Anna Johansson och Thony Andersson för draghjälpen. Inlägget om Slomarp har hittills lästs av 175 personer och det är långt över de siffror jag normalt har när jag skriver om kommunalpolitik i Mjölby.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom