Från Watkins Glen till Omberg

Reine.

Facebook är en förnämlig institution. Häromdagen hade jag en kort

konversation med Motalas största racingstjärna genom tiderna, Reine Wisell (f-41). Hög tid att rekapitulera hans karriär när han passerat de 70. Vassare racingförare än Reine har inte funnits i Östergötland.

Han hade en lång och framgångsrik karriär i såväl Formel 3 och Formel 2 innan han fick möjlighet att köra tungviktsklassen, Formel 1 på 70-talet. Hans många dueller med Ronnie Peterson, oftast med den senare som vinnare, var löpsedelsstoff i kvällstidningarna. De var arga konkurrenter på banan men goda vänner vid sidan av. Reine fanns vid Ronnies sida den sorgliga söndag i september 1978 när Ronnie omkom på Monza.

Reine fick chansen i Formel 1 som ersättare för Lotusföraren Jochen Rindt som förolyckades i Italien 1970. Han debuterade på Watkins Glen i USA som andreförare bakom Emerson Fittipaldi. Wisell kom trea vilket var hans bästa enskilda resultat under tiden i F 1. Säsongen 1971 fortsatte han i Lotus tillsammans med Fittipaldi och han slutade tolva i förarmästerskapet. Sitt sista

F 1-lopp körde han på Anderstorp 1974.

Hur stor var skillnaden mellan Reine och Ronnie? Frågan ställdes till Reine i en dokumentärfilm jag såg på TV. ”Ronnie bromsade någon tiondels sekund senare vid ingången till kurvorna”, blev svaret. Han kunde lika gärna sagt att Ronnie var beredd att ta större risker.

Kännare av branschen säger att Wisell hade otur som hamnade i samma stall som Emerson Fittipaldi. Reines tredjeplats i debuten på Watskins Glen överskuggades av Emersons Fittipaldis debutseger för Lotus på samma bana. Men karriären tog inte slut i och med loppet på Anderstorp. Reine skrev på för Porsche i den europeiska sportvagnsserien vilken han vann 1975. Han körde också Chevrolet Camaro i touringklassen med goda resultat.

Senare övergick han till att lära ut avancerad bilkörning till svenska bilister. Ungefär samma syssla som Björn Nalle Johansson har på Mantorp Park.

Jag träffade Reine två gånger på Mantorp Park i början av 70-talet i samband med F 2-tävlingar. Alltid lika lugn och vänlig. Han tog sig tid också med en ung sportjournalist från Östgöta-Bladet. Han berättade att förutsättningarna inom bilsporten varierade. Niki Laudas pappa var direktör och Niki blev uppbackad av Österrikes största sparbank. Reine berättade detta utan bitterhet.

Hans bakgrund var annorlunda. Fadern var servicetekniker på Luxor och familjen bodde i en bostadsrätt på Norrängsgatan. Vid ett annat tillfälle på Mantorp fick han inte köra ett F 2-lopp trots att han var på plats. Om jag minns rätt hade arrangörerna missat någon byråkratisk detalj och loppet avgjordes utan hemmasonen till publikens och journalisternas stora besvikelse.

Han dök också upp som åskådare vid en backtävling på Omberg en junilördag något år senare. I sällskap hade han en långbent, mörkhyad skönhet som påminde om discodrottningen Grace Jones. Det stiliga paret poserade framför fotograferna några minuter innan de följde tävlingen från en husvagn. Det var som en fläkt av Hollywood och stora världen där vid foten av Omberg.

Men i backen dominerade en gammal farbror vid namn Bosse Ljungfeldt (Kungens kurir) i en Chevrolet Camaro.

Foto: JARL ASKLUND

En asfalterad tävlingsbacke i naturreservatet på Omberg låter som en skröna men är faktiskt sann. SMK Vadstena hade dispens av länsstyrelsen berättade Key Thun några år senare. Tack till fotografen Jalle Asklund för bilder och research.