Fortsätt till huvudinnehåll

Gud ser dig...



Av någon anledning har jag ett förråd av anekdoter i bakhuvudet. Min son tycker det är tröttsamt och brukar pika mig för det. Men jag tar tjuren vid hornen och berättar den här i alla fall.

En god vän var under sin studietid i Dalarna inackorderad hos en äldre, religiös kvinna. Det mesta gick bra men min kompis märkte att kvinnan snokade i hans byrålådor. Vad hon sökte var okänt, kanske misstänkte hon kontraband i form av cigarretter eller sprit gömt bland strumpor och kalsonger eller var bara nyfiken i största allmänhet. Min vän grubblade länge på hur han skulle lösa problemet och till sist kom han på en lösning. Han skrev en stor lapp med texten GUD SER DIG, KÄRRINGJÄVEL och placerade i översta lådan. De ovälkomna besöken upphörde och parterna behöll en korrekt attityd till varandra. En diplomatisk lösning på ett problem som inte kunde lösas med konfrontation.

Jag har också gjort bekantskap med inackorderingstanter. Under min andra sommar som feriejobbare på Brandförsäkringsverket i Stockholm var jag inneboende hos en äldre släkting i Farsta. Och där åkte jag ut på öronen efter bara tre veckor på grund av en bagatell. Jag var beredd att åka hem till Motala igen men fick bo hemma hos en äldre manlig arbetskamrat. Och det var som vi säger på östgötska; ”mycke oeoligare.”

Efter samtal med andra släktingar förstod jag att min hyresvärdinna hade psykiska problem. Vilket inte var så lätt för en 17-åring att begripa eller hantera.

Kommentarer

  1. Nej, verkligen inte. Vad synd att du inte fick veta det innan. Men sånt pratade man väl inte om, antar jag.

    SvaraRadera
  2. Nej, det var ingen som upplyste mig om det. Det gällde att hastigt och lustigt hitta en lösning när jag fick ett sommarjobb genom arbetsförmedlingens försorg(!). Det var de vanliga förmaningarna om att sköta sig o s v. Det var en kusin på mammas sida och farsan tyckte det var roligt att retas med morsan om detta. Min brott bestod i att jag en kväll bjudit hem min äldre syster och hennes fästman på kaffe. En bagatell som sagt.

    /Aj

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom