Fortsätt till huvudinnehåll

När storfinansen lägger sig i



Vi skriver den 2 april och närmare en halv miljon svenskar studerar väderprognoserna mer ingående än vanligt. Ingen förändring i sikte, blir det överhuvudtaget någon golfsäsong i år? Missmodet och irritationen sprider sig över den förbenade kylan.

Klubbarnas förtroendevalda och ekonomiansvariga har fått ett nytt bekymmer. Ett envist rykte (det är mer än ett rykte för jag har det från en tillförlitlig källa) säger att Stadium på allvar ska ge sig in i golfbranschen förutom ägarskapet av Ekerum på Öland.

Stadium ska genom ett samarbetsavtal med Norrköpings GK erbjuda medlemskap för 450 kr om året. Det talas om upp till 10 000 medlemmar och om det stämmer blir NGK landets största brevlådeklubb, vilket inte uppskattas av östgötakollegerna. Stadium breddar sitt kundunderlag och kan bearbeta sitt kundregister med direktreklam. Jämför med hur livsmedelskedjorna jobbar för att knyta kunderna närmare sig.

Varför är det så illa? Jo, varje klubb har ett antal medlemmar på marginalen, sådana som enbart spelar ett fåtal ronder men ändå betalar medlemsavgiften. Det handlar kanske om 10-15 procent av medlemmarna. Om dessa nappar på Stadiums erbjudande och går ur sin klubb kan det få negativa konsekvenser.

Fast behöver det enbart vara negativt? Ja, det är inte självklart. Om Stadium med sina resurser och marknadsföringskunnande kan knyta nya proselyter till golfen gagnar det hela sporten. Vad sägs om ett prisvärt nybörjarpaket? Förhoppningen är då att de nya fastnar och söker sig till en klubb på hemorten även om det kostar några spänn mer.

För mig är valet givet. Jag uppskattar den sociala gemenskapen på klubben i första hand och räknat per timme blir min kostnad inte så hög. Jag tror inte att någon vuxen avstår från att spela golf av ekonomiska skäl utan problemet heter jäkt och tidsbrist. Altanbyggen och köksrenovering är numera de största grenarna i Villa-Sverige.

Golfen i Sverige är en mix av kommersiella och ideella intressen som ibland är motstridiga. Ideella klubbar som ägs och drivs av medlemmarna (Mjölby, Motala) blir allt färre medan bolagsdrivna anläggningar typ Omberg blir allt vanligare. Oavsett ägare och organisationsform måste klubbledningarna ha pengar till amortering och drift och de största intäkterna kommer från medlemsavgifterna. 
Greenfee och inkomster från företagsgolf är bara grädde på moset och det existerar inga gratisluncher. När sen storfinansen lägger sig i vet ingen vilken riktning utvecklingen tar.

Jag vet att jag i alla fall styr söderut mot Miskarp när polarkölden viker.
ANDERS JACOBSSON

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom