Fortsätt till huvudinnehåll

Färgstarka centerveteraner lämnar fullmäktige


En titt på valresultatet i kommunen ger upphov till reflektioner. Mjölby kommunfullmäktige liknar allt mer Sveriges riksdag med två dominerande partier, Socialdemokraterna och Moderaterna. De etablerade borgerliga partierna är inte större än nykomlingar som Sverigedemokraterna, SPI och Miljöpartiet där antalet mandat varierar mellan 1 och 4.

Jag har bevakat kommunpolitiken i Mjölby i två omgångar, från 1982-1990 och 1998-2009, och haft en känsla av att Centern och Folkpartiet haft ett större inflytande än motsvarande röstetal tack vare kunniga och färgstarka representanter som Sten-Åke Andersson och Marianne Karlsson samt Jim Kellander och Carina Johansson. Sten-Åke var omsorgsnämndens ordförande 1991-94 och finns fortfarande med i kommunpolitikens utkanter som styrelseordförande i Mjölby Energi AB. Marianne stod för mycket av humor och snabba infall i fullmäktigedebatterna.

Marianne och Sten-Åke lämnar nu politiken av åldersskäl och det anges av Birgitta Gunnarsson© som en trolig förklaring till årets ras på två mandat. (Corren 21/9). De äldre har inte funnit mödan värd att rösta på centern. I så fall har partiet sig självt att skylla som inte förmått att föryngra i tid, men tillbakagången förvånar mig ändå. Mjölby kommun har en relativt stor landsbygdsbefolkning.

Christina Knutsson som varit Centerns gruppledare under pågående mandatperiod har också vunnit motståndarnas respekt som en kunnig och saklig ordförande i utbildningsnämnden. Av allt att döma blir Christina kvar i fullmäktige som tredje namn på listan.

Folkpartiet får dock behålla Carina Johansson och Jim Kellander (nuvarande fullmäktigeordförande).

Borgerligheten gör också en förlust när Iréne Langvik (KD) beslutat sig för att lämna kommunpolitiken. Håkan Wass är gruppledare under nuvarande mandatperiod men har hittills inte lämnat några större avtryck i kommunfullmäktige.

SPI tappar ett mandat jämfört med 2006. Ingen större överraskning eftersom partiet inte uträttat något för sin särskilda intressegrupp utan surfat i Alliansens kölvatten.

Det slutgiltiga resultatet presenteras efter länsstyrelsens sammanräkning idag. Det troliga utfallet är att valnattens resultat inte kommer att ändras särskilt mycket.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.