Fortsätt till huvudinnehåll

Tidningschef pratar bullshit


När tidningschefer ska uttala sig i ekonomiska och organisatoriska frågor låter de som verkstadschefer. Läs här uttalandet i Motala Tidning av tidningschefen Göran Karlsson efter gårdagens besked att redaktionen bantas med tre tjänster.

– Förändringen var nödvändig dels för att öka lönsamheten, dels för att skapa en mer flexibel organisation. Visserligen minskar antalet tjänster på redaktionen, men det ska inte påverka nyhetsbevakningen. Vi får nu en bra grund för framtidens utmaningar, säger tidningschefen Göran Karlsson.

Detta är ju inget annat än corporate bullshit. Vad Karlsson i själva verket säger är att en hårt arbetstyngd redaktion i själva verket ska producera lika mycket på färre händer.
Jag tycker att en chefredaktör kunde formulera sig bättre än med dessa företagsekonomiska floskler. Flexibel, nyhetsbevakning och utmaningar är nyckelorden och kunde gälla vilken bransch som helst.

Jag mejlade igår in en kommentar till hemsidan med liknande synpunkter. Tror ni den publicerades? Icke.

Kommentarer

  1. Grundproblemet är väl egentligen att Motala Tidning inte producerar en tillräckligt intressant produkt. Mellan år 2008 och 2009 har tidningen minskat sin upplaga ytterligare med 5,5%. Det är lite sämre en "rikssnittet" som ligger på - 3%. Jag har dock förståelse efter alla dina år i branschen att du känner för dina journalistkollegor. Men de gamla murvlarna sitter nog säkert. LAS har vi ju skapat så att vi först rensar bort nytt, ungt och fräscht innnan vi ger på det som många gånger är pudelns kärna...

    SvaraRadera
  2. Du har rätt i att tidningen befinner sig i en nedåtgående spiral och har gjort så i flera år. Men då kan redaktör Karlsson vara så ärlig och säga att tidningen av ekonomiska skäl inte kan ha fler anställda.Om jag är rätt underrättad så är det gamlingar som får gå denna gång, dock med någon form av avgångsvederlag. Men det är i sista hand inte journalisterna som drabbas utan läsarna.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...