Fortsätt till huvudinnehåll

Inte en bro för mycket

Denna bild är tagen från Bispmotala, vilket är den norra sidan av brofästet.
Två stora infrastrukturprojekt stöper om mina ”hemstäder”. Jag menar naturligtvis dubbelspårsutbyggnaden Mjölby-Motala och bygget av nya riksväg 50 inklusive brobygget över Motalaviken.
Det senare sätter onekligen sin prägel på Motala. Den täta skogen på Rödbergsudde (området mellan Mörtviken och Dynudden) är ett minne blott. Arbetet med pålningen är i gång från en träbrygga och taktfasta dunk-dunk hörs över nejden. Lastbilar och vägmaskiner kör fram och tillbaka och en stor kran dominerar blickfånget på södra sidan. Även på den norra sidan syns tydliga tecken på att bygget är igång.
Vår familj har en mångårig relation till genomfartstrafiken och till bron. Vi bodde på Storgatan 21 mitt emot Norra IP och trafiken var en plåga såväl dag som natt. Särskilt min mor led av ljudet från den tunga trafiken nattetid. Det var en lättnad när mina föräldrar fick flytta till Samuelbergshemmet på andra sidan idrottsplatsen 1985.
Vi hade också en ruffad snipa och en sjöbod i Mörtviken några hundra meter från den blivande bron. Jag minns att någon gång kring 1960 - jag var tolv år gammal - slog farsan ut med armen i riktning mot Rödbergsudden och sa ”att i framtiden ligger en hög bro här, men det bygget får nog inte jag vara med om.”
Farsan visste inte hur rätt han hade. Det dröjde ett halvt sekel innan brobygget startade och han avled 1988, nästan 90 år gammal. När vi diskuterade detta var han drygt 60 år och lika gammal är jag idag. Tanken svindlar.
Vägbygget påverkar också Mjölby kommun. Vid Hulje har bygget av en ny trafikplats startat, på Högbymon pågår vägarbeten och någon kilometer norrut vid Borneholm pågår utbyggnaden av vägen för fullt. Den lilla by som låg vid Pissebackens början är utplånad.
När myndigheterna gav klartecken för vägbygget konstaterade kommunalrådet Monika Gideskog (M) att Mjölby glädjande nog var en del av två av landets riktigt stora infrastrukturprojekt. Något liknande lär inte hända på många decennier.

Kommentarer

  1. Som före detta Motalabo gläds jag över att brobygget har kommit i gång. Numera bor jag vid brofästet till Ölandsbron och vet värdet av broar. Montera ned gränserna och bygg broar i stället!

    SvaraRadera
  2. Tack för det Stefan. Som boende i Färjestaden måste du vara broexpert.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom