Fortsätt till huvudinnehåll

En pålitlig citatmaskin



Jag har tidigare hävdat, halvt på skämt, halvt på allvar, att dagstidningarna kan slå ihop Deg & Kneg-sidorna med sporten. Dagens Corren ger stöd för den tesen. Förutom rapporteringen från landskampen domineras sidorna av två händelser: Piraternas vinst mot Hammarby och LHC:s bokslut.

Piraterna vinner med 33 poängs marginal men det som dominerar eftersnacket är lagledaren Stefan Anderssons klagomål över för liten publik. Han konstaterar att gårdagskvällen blev dyr. I speedwayen får förarna betalt efter inkörda poäng och det i kombination med få åskådare (drygt tvåtusen) ger ebb i kassan. Ur kassörens synpunkt vore vinster med 46-44 det optimala.

”Fortsätter det här kan vi inte ha lika bra lag nästa år, det har vi inte råd med. Då måste publiken ställa upp bättre i fortsättningen.”

Verkar föga konstruktivt att skälla på en frånvarande publik. Jag tror att förklaringen är enklare än så. Matchen kolliderade med den TV-sända landskampen och det är väl ändå så att det är samma kategori som gillar fotboll och speedway. Och vad gör Stefan och övriga ledar-Pirater för att popularisera intresset för sporten och för att bredda publikunderlaget? Gratis inträde för damer och/eller rabatter eller arrangemang för familjer? För mig verkar det som om speedway är en angelägenhet för de redan frälsta.

Speedway och tidningar är annars en märklig kombination. Lagledaren får mycket spaltutrymme medan förarna försvinner i bakgrunden. Svårt att höra vad som mumlas bakom visiret när mekanikerna rusar motorerna?

Men ur yrkessynpunkt kan jag förstå reportrarna förtjusning i Stefan Andersson. Han är kunnig, engagerad, spontan och känslofylld. En pålitlig citatmaskin.

För övrigt väntar jag på elitseriens första konkurs. Min tippade kandidat är Vargarna. Det finns djupa hål i den lyan. Eller ska vi säga krondiket.

På sidan B 9 kör Per Bergsten en favorit i repris, nämligen LHC:s bokslut. Vinst en miljon mot förväntade två. Ett bra lag kostar pengar, konstaterar ekonomiansvarige Lars Ellbrant.
Men en välfylld kassakista är väl inget självändamål? Pengarna är ett medel för att uppnå sportsliga framgångar. En aldrig så välfylld plånbok garanterar inga sportsliga framgångar utan andra faktorer måste klaffa också. Inte ens när Stenbecks pöjk kastade in pengar i LHC blev laget svenska mästare.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.