Fortsätt till huvudinnehåll

Kungshögahemmet blir trygghetsboende




Snart ett trygghetsboende.
 
Kyliga vindar blåser i Mjölbys kommunpolitik i spåren av rekordunderskottet på 52,9 miljoner kr. Kungshögahemmet ska ställas om till trygghetsboende 2014 och Folkungagården i Väderstad till demensboende.

Vad kommunen kan spara genom dessa åtgärder anges inte i dokumentet men eftersom trygghetsboende har en lägre servicegrad än ett äldreboende kan man nog räkna med uppsägningar. Det går inte att undvika när 70-80 procent av äldreomsorgens kostnader utgörs av personalkostnader. Vad de boende, deras anhöriga och facket tycker om dessa förslag framgår inte.

Andra åtgärder: personlig assistans läggs ut på privat utförare från första april 2014. Sedan är det anställningsstopp på alla enheter och övertid, mertid och fyllnadstid beviljas inte.

Jag har bett socialnämndens ordförande Anna Johansson (s) om en kommentar men hon har inte svarat.

Kommunstyrelsens politiker sitter för närvarande i budgetberedningen för 2014 och enligt en centralt placerad källa diskuteras nu inte en skattehöjning på 50 öre utan en krona. Lägg därtill att landstinget beslutat om en skattehöjning på 50 öre. Totalt kr 1:50 alltså.

Ingen bra start på tiden som kommunstyrelsens ordförande för Cecilia Vilhelmsson. Inte för Anna Johansson heller för den delen.

Den som vill veta mer om kommunens dåliga ekonomi kan läsa bokslutsprognosen per den 30 augusti med diarienr KS/2013-287. Det betyder att skrivelsen finns på kommunledningskontoret och är allmän handling.

Betydligt roligare nyheter för Tomas Lindmark, delägare i Hallbergs Tobak, som häromdagen skrapade fram 200 000 kr på en Trisslott. Det var en hel del turbulens i butiken innan Tomas landade. Där har ni alltså förklaringen till den reklamskylt som pryder trottoaren på Kungsvägen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.