Fortsätt till huvudinnehåll

Perspektiv på Piraterna



Foto: MIA KARLSVÄRD



Stort grattis till Piraterna! Två guld och ett silver på tre år är mycket starkt. Ingen tvekan om det. Man kan ha kritiska synpunkter på sporten; risken för allvarliga skador, systemet som tillåter att förare tillhör lag i Sverige, Polen och England och de alltid närvarande riskerna för ekonomisk kollaps.

Jag tillhör inte dem som kritiserar lagen för att endast innehålla utländska legosoldater som kör där ersättningen är störst, för så ser det ut i all elitidrott idag.

Speedway är spännande och roligt och gör sig utmärkt i TV. Det räcker gott för mig. Underhållningsvärdet är stort. Speedway är gladiatorspel och rock´n roll

När Stefan Andersson intervjuades efter trettonde heatet i onsdags kväll tackade han förarna, styrelsen och banpersonalen. Han kunde gott lagt till Motala kommuns skattebetalare också för det är väl Motala kommuns generösa lån för några år sedan som lade grunden till detta effektiva lagbygge?

Motala har under senaste åren haft IFK-bandyn, duktiga simmare som Anders och Pelle Holmertz, triathleter i svensk elitklass liksom cyklister och jolleseglare. Men pricken över i saknas. Vart har fotbollen och MAIF tagit vägen i denna idrottens näringskedja? Har de svartvita förlorat sin förut så självklara status som Nr 1? Visst gläds man över att MAIF är på väg att vinna div II men vad det motsvarar det i det gamla seriesystemet? Div III eller div IV? Vi är snart 60 år från storhetstiden på 50-talet.

Hur kommer det sig att Piraternas matcher lockar 4 000 – 6 000 åskådare medan MAIF får nöja sig med tiondelen? Det goda exemplet Piraterna visar att sponsorkraften finns i kommunen. Där publiken samlas i stor mängd finns också massmedierna vilka lockar till sig sponsorpengar. Den dynamiken ska inte underskattas i professionell idrott.

Vågar man drömma om 6 000 åskådare på en ombyggd Idrottspark eller förblir det en utopi? Vem eller vilka orkar spänna bågen för att återge MAIF dess rätta plats i solen?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...
En kommentar
Läs mer

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...
2 kommentarer
Läs mer

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...
Skicka en kommentar
Läs mer