Fortsätt till huvudinnehåll

Censur i Boxholm



Boxholm skakas av en strid om det fria ordet. Författaren Lars Gärling, Tullinge, hoppar av en föreläsningsafton på biblioteket. Gärling har i sin bok ”Klamparungar” berättat om elaka och oförstående lärare och hur han blev utsatt för mobbning av skolkamraterna. Detta har uppenbarligen gjort bibliotekschefen skakis.

Bibliotekschefen Anya Feltreuter har bett Gärling att undvika att tala om specifika personer så att ingen ska behöva känna sig utpekad. Gärling får gärna tala om mobbing i största allmänhet fast det är ett begrepp som inte var uppfunnet för 50 år sedan. Försedd med sådana muntliga handklovar hoppar Gärling av, vilket jag förstår. En attack mot det fria ordet. Ingen bibliotekarie skulle komma på tanken att ge en etablerad författare sådana förmaningar.

Kanske är det bruksortens nackdel, dess strävan efter konsensus och viljan att vara alla till lags. En attack på myten om idyllen Boxholm där alla känner alla?

I Boxholm har Johan Birath med rätta fått mycket beröm för sina mustiga, färgstarka och detaljerade skildringar av gångna tider. Johan har inte väjt för några namn eller detaljer som han hittat i rättegångsprotokollen. Hur läsvärda skulle dessa böcker vara utan faktiska omständigheters nämnande?

Kanske Mjölbys bibliotekschef Birgitta Hellman-Magnusson kan bjuda in Gärling till Mjölby bibliotek istället.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.