Fortsätt till huvudinnehåll

Smed-Olle slutade sina dagar i Ödeshög





Det råder speedway-eufori i Motala sedan Piraterna säkrat en finalplats med en klar seger över Smederna från Eskilstuna. Men Smederna är ett lag med längre tradition och fler segrar än Piraterna.

Jag blev påmind om detta när jag i juni 2012 sedan ombads att göra ett porträtt i Corren inför Olle Segerströms 85-årsdag. Jag kände inte igen namnet och av de uppgifter han lämnade i förväg framgick inte att han hade en lång och framgångsrik speedwaykarriär bakom sig.

När vi träffades i hemmet på Aspvägen i Ödeshög fick jag klart för mig att han var en av Smedernas främsta förare genom tiderna. Smed-Olle var en storhet jämförbar med den mer namnkunnige Varg-Olle Nygren i Vargarna. Vi fick en trevlig kaffestund med alla bilder och tidningsklipp från 50-talet. Decenniet var speedwayens glansperiod med publiksiffror på 4 000 – 5 000 på en vanlig seriematch. En match i Linköping i början av 50-talet mot Filbyterna där Olle tog full pott sågs av 4 290 personer.

En helsida i Aftonbladet berättar om en match mellan Vargarna och West Ham i London. Olle ersatte en skadad Varg-Olle i Vargarna. ”Kvällens stora sensation var reserven Olle Segerström. Han körde in maximala 18 poäng inför 50 000 åskådare. Regerande världsmästaren Jack Young tog 11 poäng”. 50 000 i publiken. Man hisnar. Olle hade anbud från två engelska klubbar men nobbade. Ett av skälen var att han inte talade engelska.

På min fråga om varför alla minns Varg-Olle men ingen minns honom, svarade Olle:
”Varg-Olle var ett PR-geni och
uppbackad av Vargfar Arne Bergström. Olle spottade ur sig rubrikstoff efter varje heat och journalisterna älskade honom. Jag höll distansen till reportrarna och ville koncentrera mig på körningen och mekandet. ”

När det var dags för fotografering undrade naturligtvis Jeppe Gustavsson om det fanns en motorcykel i garaget. Nej, den sålde han för fem år sedan när han bröt benet vid en veterantävling i Eskilstuna. Tävling vid 80 års ålder. Det säger något om krutet i de här gubbarna.

Efter 40 år i Eskilstuna hamnade Olle i Ödeshög 1991. Enda anknytningen var att hans syster och svåger var bosatta på orten och nu var de borta. Han klagade över dåligt kontakt med grannarna i villaområdet och jag fick intrycket av att han var en ensam man på ålderns höst. Han åkte sällan till Dunteberget utan nöjde sig med TV-sändningarna.


Som vanligt när man träffar åldrande idrottsmän undrar man över vad de hade åstadkommit idag med moderna cyklar, bättre underlag och bättre säkerhetsanordningar.

För några veckor sedan läste jag Olles dödsannons i Corren.
 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.