Fortsätt till huvudinnehåll

Välkommen till de smårutiga kepsarnas värld



Kyleberg i höstskrud


Den som färdas på landsbygden i Östergötland kan inte undgå att lägga märke till de stora gods, herrgårdar och säterier som förekommer här. Likt kronjuveler ligger de där med magnifika huvudbyggnader, omgivna av imponerande parker och milsvida sädesfält.

Många gårdar har flerhundraåriga anor och ägarna har skiftat genom åren. Inte sällan har det handlat om kända och okända adelssläkter vars medlemmar har tjänat kungen som krigare på utländska slagfält. Somliga har förmerat sin rikedom genom hårt arbete och framsynta idéer medan andra har misskött driften, dragit på sig skulder och lämnat bygden med svansen mellan benen. De jordbrukskriser som drabbat Sverige har inte heller gått dessa egendomar spårlöst förbi.

Även i modern tid har dessa ägare spelat en ledande roll i bygdens sociala liv. Långt ifrån alla har röstat på centern om vi säger så. Standardkostymeringen för en godsägare på Östgötaslätten är lodenrock och hundtandsrutig keps.

Jag ska berätta om fem av dessa gårdar i en serie: Kyleberg, Renstad, Boxholms säteri, Hulterstad och Solberga. Jag börjar med Kyleberg, belägen söder om Väderstad.

Kyleberg framhålls av branschfolk som ett föredöme för växtodling. Växtförädlingsföretaget Weibullsholm från Landskrona har under flera år arrenderat gården för att prova nya sorter och odlingsmetoder.

Gården har anor sedan 1300-talets början. Släkterna Crusebjörn, von der Pahlen, von Böhnen, Boij och Edenhielm fanns bland de tidiga ägarna. Den tekniska rationaliseringsprocessen inträdde i och med att Axel Dickson blev ägare till Kyleberg 1850. Han tvingades sälja gården till hertig Gustaf d ´Otrante 1881, därtill tvingad av 1870-talets jordbruksdepression.

Den nuvarande ägarsläkten, Cronstedt, kom till Kyleberg 1945 när greve Axel Fredrik Cronstedt, född -18, köpte gården.

Stora gårdar var också stora arbetsplatser.. Som mest bodde 300 personer på gården 1870 och den hade egen skola. Gården hade också mejeri och osttillverkning. Fotfolket levde naturligtvis under andra materiella villkor än ägarfamiljen. Idag bor ett tiotal på Kyleberg varav två eller tre är aktivt sysselsatta med driften.

”Den vackra mangårdsbyggnaden, den välvårdade parken och de bördiga åkrarna, på sommaren böljande av vete och korn, inramade av alléer och Tåkern förlänar åt Kyleberg den karaktär som så väl kommer till uttryck i benämningen Östergyllen”, skriver Erik Månsson i standardverket Gods och gårdar i Östergötland.

Han slår fast att Kyleberg är en av länets bästa jordbruksegendomar. De stora väl formade åkerskiftena imponerar till och med på skånska storjordbrukare.

Gården är 342 hektar stor och taxeringsvärdet 6,4 miljon kr. Observera att dessa siffror är från 1992 och taxeringsvärdet är mycket högre idag.

Den ståtliga allén.




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom