Jan Mosander är
blond, smal och blåögd och ser ut som en väl bevarad 40-åring. Därför är det
något av en överraskning när han summerar sina 45 år som grävande journalist i
memoarerna ”Bland spioner, kommunister
och vapenhandlare”. Han var under någon tid min förebild som reporter.
Mosander har mer eller mindre oförhappandes ramlat in i de
senaste decenniernas stora händelser som reporter på Expressen, Aftonbladet och
Dagens Eko. IB-affären, Palmemordet, Boforsaffären, spionen Stig Bergling,
attentatet mot israeliska idrottsmän under München-OS 1972, bildandet av
Solidaritet vid varvet i Gdansk och kärnkraftsolyckan i Harrisburg är några av
de händelser han bevakat. Liksom mötena i Davos mellan världens stora som han
kallar världens största ryggkliarparty. Berättelsen om kungens okända moster,
begravningen av kungens mormor i Tyskland och samarbetet med den legendariske
Expressenreportern Gösta Ollén är bokens komiska höjdpunkt.
Mosander har
träffat och intervjuat Lech Walesa Albert Speer, fru Göring och ”Ökenräven”
Rommels son och har aldrig väjt för angelägna men obehagliga frågor. Alltid
påläst, envis och väl förberedd. Svaren analyseras med distans och humor. Han
är inte nådig i sina omdömen om ledande svenska politiker, ämbetsmän och
jurister. Även fega chefer på Sveriges Radio får sina fiskar varma. Men aldrig
ett kritiskt ord om någon kollega.
Av de medier han jobbat i föredrar han radio. Han gick till
och med ner i lön när han lämnade Aftonbladet för SR. I radio får man en helt
annan närhet till den intervjuade, man hör hur de låter och det är någonting
helt annat än aldrig så väl valda citat i en tidningsartikel. Han lämnade SR
för tio år sedan och verkar nu som fri skribent och författare. Slöseriet med
svenska biståndspengar är en fråga han skrivit om på senare år.
Det inledande
kapitlet handlar om Costa Concordias förlisning utanför den italienska
kusten för ett par år sedan. Jodå, Mosander och hans hustru Inga-Lill var
ombord där också och lämnade rapporter till den gamla arbetsplatsenpå Ekot.
Jag träffade Mosander på FOJO i Kalmar på 80-talet när han
föreläste om grävande journalistik. Han gav goda råd om hur man använder sin
arbetstid effektivt. ”Som journalist har man alltid stunder över. Använd dem
för att slå en signal till det diariet, gör dig bekant med kanslisterna som
sköter diariet. Ha tålamod, jobba långsiktigt och lita på din nyhetsnäsa” sa
han på sin finlandssvenska dialekt.
I pausen försökte
jag prata med honom över en kopp kaffe men han svarade knappt, vilket
förbryllade mig eftersom han ser så snäll och lättillgänglig ut. Antingen var
han koncentrerad på fortsättningen av sitt föredrag eller så ansåg han inte det
vara mödan värt att tala med mig.
Hur som helst, boken är läsvärd om man är intresserad av
samhällsfrågor och journalistik.
Kommentarer
Skicka en kommentar