Fortsätt till huvudinnehåll

Ingen blir profet i hemstaden



”Jag ser en staty av Ove Fundin på Storgatan men var är Hylands?” Den frågan ställde en granne på Fejsboka under ett besök i Tranås. Frågan är relevant men sanningen är den att Tranås saknar minnesmärke efter Sveriges kanske största mediepersonlighet.

För den yngre publiken är det svårt att förstå hur Lennart Hyland dominerade i radio och TV under flera decennier, först som sportjournalist och sedan som programledare i underhållningsprogram. Den artist som lanserades i Karusellen eller Hylands hörna hade sin lycka gjord. Han lanserade Frufridagar och bestämde vilka bakelser som skulle ätas  kommande lördag. Statsminister Tage Erlander medverkade och drog en Värmlandshistoria och blev mycket populär i stugorna. På den tiden var mycket ovanligt att politiker deltog i ett underhållningsprogram.

Alla, säger alla, tittade på Hylands hörna på lördagskvällarna för det fanns inget annat att titta på i det TV-utbud som bara innehöll en kanal.

Arne Argus, vd på Östgöta Corren och mångårig ordförande i Svenska Bandyförbundet och med rötterna i Bodafors, var en stor beundrare av Hyland. Med all den energi som bara ”Arrrgus” var mäktig ordnade han ett museum om Hyland i hemstaden. Med sitt kontaktnät, inte minst bland landets tidningar, såg han till att projektet fick publicitet och pengar samlades in från olika håll.

Ändå gick det snett och efter några år gjorde museet konkurs. Vid ett tillfälle sköt Tranås kommun till 50 000 kronor men det hjälpte inte.  Publiken och intäkterna uteblev. Varför? Dem simplaste förklaringen är att initiativtagaren missat att Hyland inte var populär i hemstaden. Snarare tvärtom. Han ansågs arrogant och stöddig som trängde sig före i affärerna och sådant sprids fort i en liten stad.

Det sägs att ingen blir profet i sin hemstad. Enda undantaget i medierna är Ulf Holmertz, tidnings-, radio-, TV-journalist och revymakare, som är populär överallt och mest i Motala. Kanske är jämförelsen mellan Hyland och Holmertz irrelevant men jag kommer inte på något bättre.

Uffe: ett stort, hjärtligt och senkommet grattis på 70-årsdagen! Ingen kan konsten att roa som du i stort och smått.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...