Saknar min gamla Underwood

Såg en dokumentärfilm på TV 1 igår och hörde för första gången på länge ljudet av en skrivmaskin. Inte mycket går upp mot det mjuka, rytmiska knattret av en nyservad Hulda på en i övrigt tyst redaktion. Riktigt känna typarmarnas anslag mot en lagom mjuk vals.

På Östgöta-Bladets redaktion döpte vi varandra efter skrivmaskinerna. Min hette Royal. Roger Stark fick heta Hulda men det var nog bara avundsjuka för hans Hulda var bäst. En välskött Facit Privat var inte fel heller även om typarmarna var något för korta. Vi diskuterade fördelar och nackdelar med Royal, Hulda, Facit, Remington och Olivetti som om det var sportbilar eller fotbollslag.

Min första egna var en svart begagnad Underwood som jag köpte vid 14 års ålder. Vad jag ångrar att jag skänkte den till en yngre släktning. Den hade prytt sin plats här på kontoret.

När Corren skulle datoriseras för drygt 20 år sedan klagade en av de äldre medarbetarna på att han skulle sakna skrivmaskinsknattret. Redaktionschefen svarade att det var lätt avhjälpt: "Vi ställer in en bandspelare med inspelat skrivmaskinsljud".

God middag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag. Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Läs mer

"Bitterhet är inte min grej"

J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

Läs mer

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil. Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen