Fortsätt till huvudinnehåll

"Med vågor i håret och torpedbåt i blick"


Jag läser Thomas Sjöbergs bok Den motvillige monarken och försöker dra mig till minnes om jag någonsin bevakat kungaparet. Och det har jag. Någon gång i mitten av 90-talet ringde kollegan Christer Elderud en lördagskväll. Han hade genom kontakter fått veta att kungaparet planerade ett besök i Vadstena klosterkyrka på söndagen. Anledningen var att ett barn i kungafamiljens vänkrets hade tillbringat sommaren på konfirmationsläger i Medevi och nu var det dags för konfirmationsgudstjänst i Vadstena. Besöket var inte officiellt.

Det hände inte mycket under detta knäck. Gudstjänsten pågick, tyska turister i träningsoverall, som inte visste vilka som fanns i kyrkan, tog en tur in i helgedomen och återvände med ett vykort i näven. Antalet poliser inskränkte sig till två varav närpolischefen Folkesson dagen till ära dragit på sig uniform. SÄPO fanns självfallet på plats.


Kungaparet hade lånat landshövdingens fordon och chaufför och vi tog en fika med chauffören på Gamla kondis. Efteråt bytte Christer några ord med kungen. De hade träffats tidigare när Christer guidade majestätet under en kanottur på Tåkern. Det var alles.

Då var det roligare i augusti 1994 var när fotografen Åke Karlsson och undertecknad skickades till hamnen i Motala för att skriva om kungens privata motortorpedbåt, T 46, som var på väg från Stockholm till Göteborg. Vi möttes av båtens befälhavare, en äldre kommendörkapten i reserven, som visade oss runt. Han var bakfull och pratade glatt om gårdagskvällens lyckade kräftskiva och om vilka fullmatade kräftskivor som väntade under fortsättningen av resan. Hela besättningen på 18 man var frivillig men hade ett förflutet som yrkesmän i flottan. Kungen embarkerade båten senare i Vänersborg.

”Detta är havens Ferrari som drivs av tre italienska marindieslar med en effekt på 1 500 hästkrafter vardera. Det ska bli skönt att sträcka ut när vi fortsätter till Töreboda idag”, sa befälhavaren njutningsfullt.

För att överhuvudtaget kunna manövrera i kanalen med en maxfart på fem knop användes två V 8-motorer.

Jag tyckte det var ett kul uppdrag och missade självfallet inte tillfället att påpeka att även jag hade känt doften av diesel till sjöss. Jag gjorde värnplikten på KA 1 i Vaxholm 1969-70 och vi hade sommarförläggning på en ö utanför Nynäshamn, inte långt från Musköbasen.

På vägen till redaktionen var jag lite avundsjuk på besättningen och den avspända, grabbiga stämningen ombord. Tänk att få stå på kommandobryggan, höra mullret från de fulltrimmade dieslarna och känna fartvinden i håret för att sedan sammanfatta intrycken över en mahognyfärgad grogg på kvällen.

Kommentarer

  1. Men visst slår väl påvens besök i Vadstena kungen och drottningens?

    SvaraRadera
  2. Yes. Alla dessa 190 cm långa killar i svart kostym och solglasögon (de var nog klonade) som sprang bredvid påvens bil fram till slottet var onekligen en syn. Det var som den där filmen med Clint Eastwood. Utmed Slottsparken stod en skara potentiella terrorister som revisor Ramå, glasmästare Johansson och kyrkoherde Grefbäck. Det var ganska glest i åskådarleden överhuvudtaget och över hälften av åskådarna var journalister eller fotografer. Och jag hade tvingat dit mina barn för denna historiska händelse.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Störst och bäst, minst och sämst

Hur är det ställt med parkeringarna i vår lilla stad? Jag kollar de centralt lokaliserade livsmedelsbutikerna. Vilken dag passar bättre för mina undersökningar än en onsdag före påsk? Detta är ingen undersökning av butikernas sortiment, bemötande eller pris utan möjligheten att parkera utan hjärtat i halsgropen. Vi börjar med den värsta nämligen Willys. En liten yta där man klämt in ett stort antal parkeringsplatser. Många skymda vinklar och vrår och stor risk för sammanstötningar som leder till plåtskador och uppslitande gräl. Den platsen undviker jag. Närbelägna takparkeringen över Gallerian fungerar bra sedan bilisterna börjat följa köranvisningarna. Stor och rymlig fast jag är försiktig när jag passerar hörnet vid frisersalongen. Skymd sikt åt höger. ICA på andra sidan ån har ingen stor parkering men är sällan full. Parkeringen sluttar ner från Kyrkogatan och därför har man överblick. Dessutom finns en parkering under själva affärslokalen. Lidl har inga stora ytor men det finns al

Trafikverket vill riva - Mjölby kommun nekar

Byggnämnden i Mjölby nekar Trafikverket att riva en omformarstation från 1930-talet och som togs ur bruk 2004. Det är andra gången som Byggnämnden nekar rivningslov. Omformarstationen ligger på Egebylundsvägen 3 mellan södra stambanan och linjen Mjölby-Hallsberg. Trafikverket anser att byggnaden är en fara för allmänheten och att det framgår i Trafikverkets regeringsuppdrag att byggnader som inte längre används ska avvecklas. Stadsbyggnadskontoret som berett ärendet för Byggnämnden har motsatt uppfattning . Vid den nyligen utförda byggnadsinventeringen klassades den som en byggnad med högt kulturhistoriskt värde enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Omformarstationen är värdefull ur järnvägsvägshistorisk synvinkel då den visar på elektrifieringen av det svenska järnvägsnätet och som banade väg för det moderna Sverige men även påbörjade slutet för ångloksepoken. Stadsbyggnadskontoret anser att stationen är en viktig identitetsmarkör för Mjölby som knutpunkt för järvängen. Det allmänna