Fortsätt till huvudinnehåll

Vart tog den nyheten vägen?



Ibland har jag svårt att förstå hur tidningsfolk resonerar. Som igår när en expertgrupp presenterade rapporten ”Bonde söker bidrag” som sågar användningen av 36 miljarder kr i landsbygdsstöd under sex års tid. Såg inslaget i Rapport på kvällen men blev störd och tänkte att Corren har väl en nyhetsartikel i morgon så kan jag sätta mig in i frågan bättre.

Jovisst, hade Corren en artikel men inte i den form jag trodde. Frågan ansågs så viktig att den kommenterades på ledarsidan under rubriken ”Värsta skandalen?”. Ledarskribenten jämförde hanteringen av pengarna med Vattenfalls nedskrivningar på 30 miljarder kr. Skattemiljarder till ingen nytta,

Bläddrade vidare till ekonomisidorna men där fanns ingen nyhetsartikel. Inte en notis. Här kan man efterlysa bättre samordning mellan nyhetsredaktion och ledarsidan. Anses ett ämne värt att kommenteras platsar det självfallet på nyhetsplats också. Den som enbart har Corren som nyhetsförmedlare har ju inte en aning om vad Christian Dahlgren kommenterar.

Efter sökning på nätet hittade jag en ledarartikel på DN också som kommer till samma slutsats som Corren. 36 miljarder till ingen nytta annat än att de hamnat i böndernas fickor. Jo, jag hittade en uppföljande artikel i Västervikstidningen där en bonde i Gamleby beklagar sig över att Expertgruppen varit taskig mot en hårt prövad yrkesgrupp.

Jag kan riktigt se hur LRF-basen i Östergötland, Peter Borring, hukar bakom persondatorn och levererar ännu en pepprad inlaga till Correns ledarsida.


http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/5-augusti-2013/Pressmeddelande_130805.pdf

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...