Fortsätt till huvudinnehåll

En hamn i ständig utveckling





När jag växte upp i Motala på 60-talet var hamnen ett ogästvänligt ställe endast befolkat av öldoftande snusgubbar och någon kanalskeppare. Inte ens kanalbåtarna stannade till utan stävade vidare mot det timslånga stoppet i Vadstena. Varamon var 60-talets obestridliga nöjescentrum i Motala.

Idag är det annorlunda. Hamnen har tre restauranger, ett motormuseum, hotell, glasskiosker och souveniraffärer. Gästhamnen har åtskilligt fler båtplatser att erbjuda.

Men vid vårt besök i söndags var det andra fordon som dominerade. Motorcykel efter motorcykel mullrade in på kajen. Motala har blivit ett vanligt utflyktsmål för motorcyklister från olika delar av landet. Påfallande många grå skägg bakom visiren. Hur står deras gamla ryggar ut?

Hamnens omvandling startade för knappt tjugo år sedan när affärsmannen och entreprenören Jan-Ove Boll fick kommunens tillstånd att hyra två gamla magasin för att inhysa ett motormuseum och sedan dess har muséet varit primus motor i utvecklingen. Jan-Ove är en skicklig marknadsförare och hans inköp av Kar de Mummas gamla Rolls Royce på auktion i Stockholm gav publicitet i flera tidningar förutom de lokala och regionala. Jag var själv inblandad i den första artikeln och spänningen var stor på eftermiddagen när han ringde från Ostermans marmorhallar och berättade att den gamla klenoden var hans efter en intensiv budgivning.


Sedan har det rullat på med flera spektakulära inköp av olika slags fyrhjulingar. Ett kungabesök 2001 bättrade på publiciteten ännu mer. Kungens gamla Puch förvaras nämligen på muséet. Steve med Lloyden har funnits med alla år.

För några år sedan fick muséet större ytor och hotell Nostalgi byggdes, köket byggdes om och matsalen fick större utrymmen. Hamnen och publiktillströmningen gynnas också av en väl tilltagen parkeringsplats.

Nu har Jan-Ove ansökt om tillbyggnad av en andra och tredje våning. Som den erfarna affärsman han är inser han att stagnation är lika med tillbakagång och att publiken måste bjudas på något nytt varje säsong. 



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.