Fortsätt till huvudinnehåll

Dramatisk rymning från V 10



När Leif Emelin berättar om gamla tiders BS kom jag att tänka på den dramatiska rymning från avd V 10 – den tidens rättspsyk – som inträffade en måndagskväll i början av 1970-talet. Två patienter rymde och sköt mot en vårdare som försökte hindra dem.

Händelsen kunde slutat riktigt illa för kulan gick igenom kavajslaget utan att skada vårdaren. Denne, som gick under smeknamnet Nisse Trötter eller liknande, visade upp det skottskadade plagget på en bild i Östgöta-Bladet i onsdagsnumret. Jag tror det stod Änglavakt i rubriken.

Att rymningen inträffade en måndagskväll var otur för oss på Östgöta-Bladet för tidningen kom bara ut tre dagar i veckan, måndag, onsdag och fredag. Min arbetskamrat Gunnar Gabrielsson och jag befann oss på BS-området en halvtimme tidigare. Vi var ute och matfriade den kvällen men fick nöja oss med en korv på Fyrkanten. Nära skjuter som bekant ingen hare.

Dagen efter pratade vi med polisen som gjorde en genomsökning av Munkklostret med hjälp av en eftersökshund. Munkis renovering till restaurang och hotell hade inte påbörjats utan var på den tiden ett förfallet ödehus vars fasad var som gjuten för en skräckhistoria av den här dimensionen.

Rymningen orsakade stor publicitet och journalister från hela landet strömmade till. Jag blev vittne till ett hetsigt gräl mellan en DN-journalist och en civilanställd kontorist på polisstationen. Minns inte ämnet men reportern var väl inte nöjd med de upplysningar om lämnades.

De eftersökta männen greps efter några dagar gående på järnvägen mot Fågelsta. De hade övernattat utomhus eller i ladugårdar och var uttröttade och hungriga. Kommer inte ihåg efterspelet men den som höll i vapnet måste ha blivit åtalad för mordförsök.

Jag saknar tidningsklipp om den här händelsen och är inte säker på att jag minns alla detaljer korrekt. Kanske finns någon läsare som var anställd på BS för fyrtio år sedan och som har en klarare minnesbild.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.