Fortsätt till huvudinnehåll

Unikt samarbete golfklubb och kommun



En vy från det utmärkta sjuans korthål

 
I oktober 2011 spelade vi Loftahammar. En varierande och kuperad niohålsbana i bra skick där hålen är omgivna av hög tallskog. En typisk sommarbana med högt tryck under juni, juli och augusti men när vi spelade var vi ensamma. En angenäm runda och ett besök jag gärna vill göra om.

Banan ligger liksom kyrkan mitt i byn och klubbhuset var inrymt i en del av ortens ålderdomshem. Ingen restaurang men goda utrymmen för kansli, omklädningsrum och en välsorterad shop. Nu har samarbetet med Västerviks kommun antagit andra former. Kommunen blir hyresgäst hos golfklubben istället som bygger ett klubbhus.

Projektet innebär att kommunen får tillgång till det nya klubbhuset som fritidsgård för Loftahammars skolas 40 elever. Samarbetet golfklubben och skolan gav tre miljoner kronor från statliga Arvsfonden som förvaltas av Kammarkollegiet.
Tanken med samarbetet är att kommunen ska kunna använda det nya klubbhuset för skolans fritidsverksamhet under den tid då golfverksamheten ligger nere, det vill säga mellan oktober och april. Det nya klubbhusets lokaler ska också kunna hyras för annan verksamhet inom kommunen.

Tack vare anslaget från arvsfonden kan klubben erbjuda de 40 barnen på fritidsgården gratis medlemskap. Så har man löst den framtida rekryteringen också.

Den här typen av samarbete mellan golfklubb och kommun måste vara unikt. Jag har inte hört talas om något liknande.  En win-win-situation skulle jag kalla det om jag vore lagd åt det företagsekonomiska hållet. Att söka bidrag från Allmänna arvsfonden är en gångbar väg för satsningar inom idrottsrörelsen. Jag vet att Mjölby Södra kunnat finansiera ett omklädningsrum på Lundbyvallen genom bidrag från fonden.

Utslaget från avslutningshålet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom