Fortsätt till huvudinnehåll

Kris i modernäringen


Det svenska jordbruket har problem. I vintras var det grisproducenterna som låg under bilan och nu är turen kommen till mjölkgårdarna. Arla har i olika omgångar sänkt ersättningen till bönderna till 2:60 per kg. Gemensamt för båda näringarna är att deras representanter kritiserar myndigheterna för alltför rigorösa djurskyddsregler vilket ökar produktionskostnaden och klagar över att konsumenterna inte köper svenska bönders produkter i tillräckligt hög utsträckning.

Länets största dagstidning har alltid haft ett gott öga till lantbrukssektorn och i dagens tidning (7/8) är det dags igen för ett mittuppslag. Först en allmänt hållen artikel där länets LRF-ordförande och Arlas vd redogör för situationen. Den senare klagar över att Nya Zeeland, USA och Europa ökat produktionen men efterfrågan har inte ökat i samma takt. (När köpte du mjölk från Nya Zeeland på ICA senast?).

Till konceptet när den här typen av artiklar skrivs hör att man ska söka upp en lantbrukare för att illustrera jävligheten i branschen. Corren har besökt familjen Pettersson på Kolstorps gård utanför Linköping. Kolstorps gård har investerat 15 miljoner kr i mjölkproduktionen och 120 mjölkkor producerar 9000 liter mjölk dagligen. Bruttoförlusten p g a prissänkningen under ett år är 1,3 miljoner kr.

”För att det ska gå runt behövs 3 kr/kilot och fortsätter det så här måste vi gå till banken”, säger Leif Pettersson. Vad han ska göra hos banken går inte att utläsa men jag förmodar för att ansöka om utökade krediter.  Men att lägga ner är uteslutet. Bönderna är dock belåtna med den låga räntenivån.

Sonen David är 29 år och han har inte ångrat valet av yrke. ”Men visst är det lite tråkigt att vi får så lite betalt”. Och nu kommer det intressanta när far och son får frågan om de kan tänka sig att byta till någon annan kund.


 Kris i modernäringen. För vilken gång i ordningen?

”Det går inte. Arla betalar jämförelsevis bra och de andra leverantörerna har nog inte möjlighet att ta emot mer mjölk”, säger Leif Pettersson.


Jag hoppas att ni noterade min kursivering. Å ena sidan klagar han över låga priser, å andra sidan betalar Arla jämförelsevis bra. Jag får det inte att gå ihop. Får du?

Den här typen av artiklar om jordbruksekonomi är meningslösa om man inte har möjlighet att bedöma rimligheten genom att också studera kalla siffror. Den borde kompletteras med de tre senaste årens bokslut. Jag gjorde ett försök att hitta företagets bokslut genom att slå upp 121.nu men hittade inget. Det enda man kan sluta sig till är att mjölkförsäljningen ger en bruttoinkomst på 8,5 miljoner kr. ( 9 000 x 2,60 x 365). Det säger naturligtvis inget om gårdens totalekonomi.

Och förresten, är inte Arla ett producentkooperativt företag, ägt av svenska bönder?



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Störst och bäst, minst och sämst

Hur är det ställt med parkeringarna i vår lilla stad? Jag kollar de centralt lokaliserade livsmedelsbutikerna. Vilken dag passar bättre för mina undersökningar än en onsdag före påsk? Detta är ingen undersökning av butikernas sortiment, bemötande eller pris utan möjligheten att parkera utan hjärtat i halsgropen. Vi börjar med den värsta nämligen Willys. En liten yta där man klämt in ett stort antal parkeringsplatser. Många skymda vinklar och vrår och stor risk för sammanstötningar som leder till plåtskador och uppslitande gräl. Den platsen undviker jag. Närbelägna takparkeringen över Gallerian fungerar bra sedan bilisterna börjat följa köranvisningarna. Stor och rymlig fast jag är försiktig när jag passerar hörnet vid frisersalongen. Skymd sikt åt höger. ICA på andra sidan ån har ingen stor parkering men är sällan full. Parkeringen sluttar ner från Kyrkogatan och därför har man överblick. Dessutom finns en parkering under själva affärslokalen. Lidl har inga stora ytor men det finns al

Trafikverket vill riva - Mjölby kommun nekar

Byggnämnden i Mjölby nekar Trafikverket att riva en omformarstation från 1930-talet och som togs ur bruk 2004. Det är andra gången som Byggnämnden nekar rivningslov. Omformarstationen ligger på Egebylundsvägen 3 mellan södra stambanan och linjen Mjölby-Hallsberg. Trafikverket anser att byggnaden är en fara för allmänheten och att det framgår i Trafikverkets regeringsuppdrag att byggnader som inte längre används ska avvecklas. Stadsbyggnadskontoret som berett ärendet för Byggnämnden har motsatt uppfattning . Vid den nyligen utförda byggnadsinventeringen klassades den som en byggnad med högt kulturhistoriskt värde enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Omformarstationen är värdefull ur järnvägsvägshistorisk synvinkel då den visar på elektrifieringen av det svenska järnvägsnätet och som banade väg för det moderna Sverige men även påbörjade slutet för ångloksepoken. Stadsbyggnadskontoret anser att stationen är en viktig identitetsmarkör för Mjölby som knutpunkt för järvängen. Det allmänna