Kris i modernäringen

Det svenska jordbruket har problem. I vintras var det grisproducenterna som låg under bilan och nu är turen kommen till mjölkgårdarna. Arla har i olika omgångar sänkt ersättningen till bönderna till 2:60 per kg. Gemensamt för båda näringarna är att deras representanter kritiserar myndigheterna för alltför rigorösa djurskyddsregler vilket ökar produktionskostnaden och klagar över att konsumenterna inte köper svenska bönders produkter i tillräckligt hög utsträckning.

Länets största dagstidning har alltid haft ett gott öga till lantbrukssektorn och i dagens tidning (7/8) är det dags igen för ett mittuppslag. Först en allmänt hållen artikel där länets LRF-ordförande och Arlas vd redogör för situationen. Den senare klagar över att Nya Zeeland, USA och Europa ökat produktionen men efterfrågan har inte ökat i samma takt. (När köpte du mjölk från Nya Zeeland på ICA senast?).

Till konceptet när den här typen av artiklar skrivs hör att man ska söka upp en lantbrukare för att illustrera jävligheten i branschen. Corren har besökt familjen Pettersson på Kolstorps gård utanför Linköping. Kolstorps gård har investerat 15 miljoner kr i mjölkproduktionen och 120 mjölkkor producerar 9000 liter mjölk dagligen. Bruttoförlusten p g a prissänkningen under ett år är 1,3 miljoner kr.

”För att det ska gå runt behövs 3 kr/kilot och fortsätter det så här måste vi gå till banken”, säger Leif Pettersson. Vad han ska göra hos banken går inte att utläsa men jag förmodar för att ansöka om utökade krediter.  Men att lägga ner är uteslutet. Bönderna är dock belåtna med den låga räntenivån.

Sonen David är 29 år och han har inte ångrat valet av yrke. ”Men visst är det lite tråkigt att vi får så lite betalt”. Och nu kommer det intressanta när far och son får frågan om de kan tänka sig att byta till någon annan kund.

 Kris i modernäringen. För vilken gång i ordningen?

”Det går inte. Arla betalar jämförelsevis bra och de andra leverantörerna har nog inte möjlighet att ta emot mer mjölk”, säger Leif Pettersson.

Jag hoppas att ni noterade min kursivering. Å ena sidan klagar han över låga priser, å andra sidan betalar Arla jämförelsevis bra. Jag får det inte att gå ihop. Får du?

Den här typen av artiklar om jordbruksekonomi är meningslösa om man inte har möjlighet att bedöma rimligheten genom att också studera kalla siffror. Den borde kompletteras med de tre senaste årens bokslut. Jag gjorde ett försök att hitta företagets bokslut genom att slå upp 121.nu men hittade inget. Det enda man kan sluta sig till är att mjölkförsäljningen ger en bruttoinkomst på 8,5 miljoner kr. ( 9 000 x 2,60 x 365). Det säger naturligtvis inget om gårdens totalekonomi.

Och förresten, är inte Arla ett producentkooperativt företag, ägt av svenska bönder?