Fortsätt till huvudinnehåll

Skjut inte på budbäraren




1982 var året jag började på Correns redaktion i Mjölby efter två år i Boxholm. Ett av de första intressanta uppdragen jag hade var att skriva om tvisten kring daghemmet på det nyöppnade HSB-området Oljekrukan.

Oljekrukan var en av de större HSB-satsningarna i Mjölby med 111 centralt belägna lägenheter vid Kungsvägen. HSB-ledningen lät kommunen köpa in sig i tre bostadsrätter för att bygga om dem till daghem. På den här tiden var daghem en bristvara i Mjölby och långtifrån alla var garanterade barnomsorg. Många löste barnomsorgen på annat sätt (läs svarta dagmammor).

Frågan blev infekterad till mångas förvåning. Flera äldre personer som sett fram emot en lugn vistelse blev arga och menade att daghemmet skulle störa deras dagliga tillvaro. Kanske hade HSB sålt in området som ett blivande äldreboende. Missförstånden var många, bland annat trodde somliga föräldrar att daghemmet var reserverat enbart för boende på Oljekrukan.

Jag fick besök både av daghemsförespråkare och -motståndare. Jag minns särskilt en kvinna, med mörka tättsittande ögon och höknäsa, som mycket aggressiv. Hon blängde på mig flera år senare. Hon hade nog aldrig hört talas om talesättet: Skjut inte på budbäraren.

Oljekrukans tillfälliga styrelseordförande var en HSB-ombudsman i Linköping och han tyckte att denna barnafientlighet var pinsam men gav undvikande svar på frågorna för att inte stöta sig med medlemmarna. Som oftast lugnade situationen ner sig efter att ett antal giftpilar avlossats över fronterna och daghemmet etablerade sig. Om jag minns rätt talade man då om ett provisorium men förskolan finns kvar och nästa år är det 30-årsjubileum.

Föga anade jag att jag 20 år senare skulle bli granne med daghemmet. Idag finns det på 15-20 meters avstånd. Och inte störs jag av det rör sig småttingar på området. Och inte någon annan heller.

Som ni ser använder jag begreppet daghem vilket var vanligt på den tiden. Med tiden har daghem bytt namn till förskola vilket beror på förskolelärarnas akademiska komplex.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd
Skicka en kommentar
Läs mer

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade
Skicka en kommentar
Läs mer

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom
Skicka en kommentar
Läs mer