Fortsätt till huvudinnehåll

Greven gav Motala ett gott skratt

Pertti Ylermi Lindgren vände upp och ner på Motala under några händelserika höstdagar i början av 60-talet. Under namnet greve Oxenstierna charmade han stadens societet och lät sig bjudas på middag hos Rotary. I själva verket var han en sol-och-vårare som inte kunde betala hotellräkningen. Motala-Greven förekom i många tidningsartiklar den hösten.

Middagen på Rotary var hans ingång till stans socialt etablerade kretsar. Rektor Dahlén på läroverket (nuvarande Zederslundsskolan) bjöd in honom för att hålla morgonsamling i aulan och direktör Näslund på Luxor guidade personligen ”greven” på den stora radio- och TV-fabriken.
Avslöjande var lika trivialt som banalt. En kvinnlig hotellportier misstänkte att han skulle smita från notan och kontaktade polisen. ”En karl som går klädd i smoking till vardags är det något skumt med”, resonerade hon. Efter det samtalet förpassades Lindgren till finkan.

Pertti Lindgren var en ökänd sol-och-vårare (som bl a utgav sig för att vara gynekolog) och bedrog under ett tiotal år drygt 270 kvinnor i Sverige och Finland och lurade av dem närmare 4 miljoner kronor. Han var förlovad 76 gånger. Det lär vara någon sorts inofficiellt rekord. En mästare på att lura kvinnor alltså men i Motalafallet var det samhällets stöttepelare som lurades upp på läktaren för att köpa korv.

Lindgren använde sig av fler falska namn än William Oxenstierna under sina turnéer. Dagar Efraim Melin, Toni Peter Alexander, Benjamino Giovanni Torrini, Gunnar von Heidenstam och Bernhard von Creutz.

Filmer på Youtube visar en mörk man med bakåtkammat hår, polisonger, en vältrimmad tangorabatt och vita tänder. Han hade nog vad många på den tiden kallade kvinnotycke. Och det är klart att i hans bransch är det väl en fördel om man inte ser ut om Ringaren i Notre Dame. Det spelades också in en film, ”The Duke”, med Lindgren själv i huvudrollen. Mellan varven uppträdde han som tangosångare på Finlandsfärjorna men utbildade sig senare till undersköterska och bosatte sig i Stockholm.

Sin goda svenska förklarade han med att han var krigsbarn som tillbringat flera år på ett gods i Mellansverige. Lindgren hade alltid en detaljerad och övertygande historia att berätta om sin bakgrund.

Jag är fascinerad över sådana här historier och över att folk är så lättlurade och faller för fina titlar och fagert tal. Det är svårt för er unga att föreställa sig men titelsjuka och fjäsk för överheten var vanligt på 60-talet i en liten stad som Motala. Lindgren spelade skickligt på den strängen.

Det var naturligtvis
en tragedi för de drabbade kvinnorna men det förekom inget våld. I Motalafallet var det mest underhållning. Det var åtskilliga Motalabor som fick sig ett gott skratt på rektorns och direktörens bekostnad. Direktör Näslund var en arrogant typ och impopulär på Luxor.

Lindgren behöll sitt goda humör i arresten och underhöll polisen med dråpliga historier. Han fick sitta några dagar innan han transporterades till ett annat polisdistrikt. Poliserna hade roligt åt hans eskapader liksom resten av stans befolkning.

Den brittiska tidningen the Economist har skrivit så här om supersvindlaren framför alla andra, tändstickskungen Ivar Kreuger: ”En fascinerande inblick i hur samhällets högre kretsar faller offer för färgstarka karaktärer”. Det omdömet gäller också för Pertti Lindgren.

Källor: Boken "Konsten att berätta en historia" av Anders Sundelin (Ordfront), egna minnen och intervju med polisman.




http://www.youtube.com/watch?v=R2bororEPFo

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Störst och bäst, minst och sämst

Hur är det ställt med parkeringarna i vår lilla stad? Jag kollar de centralt lokaliserade livsmedelsbutikerna. Vilken dag passar bättre för mina undersökningar än en onsdag före påsk? Detta är ingen undersökning av butikernas sortiment, bemötande eller pris utan möjligheten att parkera utan hjärtat i halsgropen. Vi börjar med den värsta nämligen Willys. En liten yta där man klämt in ett stort antal parkeringsplatser. Många skymda vinklar och vrår och stor risk för sammanstötningar som leder till plåtskador och uppslitande gräl. Den platsen undviker jag. Närbelägna takparkeringen över Gallerian fungerar bra sedan bilisterna börjat följa köranvisningarna. Stor och rymlig fast jag är försiktig när jag passerar hörnet vid frisersalongen. Skymd sikt åt höger. ICA på andra sidan ån har ingen stor parkering men är sällan full. Parkeringen sluttar ner från Kyrkogatan och därför har man överblick. Dessutom finns en parkering under själva affärslokalen. Lidl har inga stora ytor men det finns al

Trafikverket vill riva - Mjölby kommun nekar

Byggnämnden i Mjölby nekar Trafikverket att riva en omformarstation från 1930-talet och som togs ur bruk 2004. Det är andra gången som Byggnämnden nekar rivningslov. Omformarstationen ligger på Egebylundsvägen 3 mellan södra stambanan och linjen Mjölby-Hallsberg. Trafikverket anser att byggnaden är en fara för allmänheten och att det framgår i Trafikverkets regeringsuppdrag att byggnader som inte längre används ska avvecklas. Stadsbyggnadskontoret som berett ärendet för Byggnämnden har motsatt uppfattning . Vid den nyligen utförda byggnadsinventeringen klassades den som en byggnad med högt kulturhistoriskt värde enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Omformarstationen är värdefull ur järnvägsvägshistorisk synvinkel då den visar på elektrifieringen av det svenska järnvägsnätet och som banade väg för det moderna Sverige men även påbörjade slutet för ångloksepoken. Stadsbyggnadskontoret anser att stationen är en viktig identitetsmarkör för Mjölby som knutpunkt för järvängen. Det allmänna