Fortsätt till huvudinnehåll

Hybris i Mjölby kommun


Hajar till inför Mjölby kommuns reklamskylt på Rv 32 utanför Skänninge. ”26 001 – snart 30 000” förkunnar skylten. Frisk vågat, hälften vunnet?

Hemmavid kontrollerar jag befolkningsstatistiken på kommunens hemsida. Under perioden 31 december 2007 – 25 januari 2012 har befolkningen ökat från 25 535 till 26 080. En ökning på 545 personer eller i snitt 109 per år.

30 000 – 26 080 = 3 920 människor. Med denna ökningstakt tar det knappt 36 år att uppnå 30 000 invånare om inte lektor Olssons matematiklektioner på Platenskolan var helt uppåt väggarna för mer än 40 år sedan.

Javisst unnar jag en kommuns ledning att vara lite fräck och frispråkig i marknadsföringen men proportionerna är orimliga. Vad är det för mening att presentera siffror som i bästa fall tar över 30 år att uppnå? Eller vad är det för naturlag som säger att det blir en ökning överhuvudtaget? Fram till 2007 minskade befolkningen under flera år.

Fem år är ett rimligt planeringsperspektiv för en kommun. Då förutsätter siffrorna en genomsnittlig befolkningsökning på 784 personer per år. Vilka krav ställer det på skolor, förskolor, äldreomsorg och bostadsbyggande?

Finansminister Gunnar Sträng sa så här på 1970-talet. Om vi lägger ihop samtliga svenska kommuners befolkningsprognoser är vi uppe i 30 miljoner vid kommande sekelskifte.

Finns då ett egenvärde för en kommun att växa? Både ja och nej. Det kommunala skatteutjämningssystemet ser till att de direkta ekonomiska effekterna blir noll. Däremot har antalet invånare en indirekt effekt för den kommersiella servicegraden. De många tomma butikslokalerna i Gallerian och på Kungsvägen är ett varningstecken.

Boxholms kommun har valt en annan väg. I det senaste planeringsdokumentet har ks majoritet avstått från att skriva befolkningsmål. Lugnast så kanske.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom