Fortsätt till huvudinnehåll

Debatt om Lundbyskolan - igen

Så debatteras åter Lundbyskolans existens bland Mjölbys politiker. Debatten har pågått i snart tio år och det har inte alltid varit lätt urskilja frontlinjerna mellan blocken eller i partierna.

Under mandatperioden 2002-2006 genomfördes en utredning där flera skäl anfördes för att lägga ner skolan och låta barnen gå i en utbyggd Blåklintskola. Skolan var gammal och sliten och ligger i utkanten av ett stort och väl trafikerat industriområde.

Alla tycktes vara ense men plötsligt bytte socialdemokraterna fot vilket inte tilltalade skolnämndens ordförande Elisabeth Moborg som avgick. Men när regimskiftet kom 2006 beslutade alliansen att genomföra om- och tillbyggnaden av Blåklintskolan till en skola för låg- t o m högstadiet.

Idag är Lundbyskolan aktuell igen, påpassligt omdöpt till Sörby förskola. Behovet av förskoleplatser är stort sedan Östergården drabbats av mögel och 110 barn flyttats till Sörby förskola. Nu pågår diskussioner om förskolan endast ska vara tillfällig eller permanentas. Miljökontoret ger endast dispens för en termin i taget. För en permanent lösning krävs att de omkringliggande industrierna, bland annat BT, ger sitt medgivande. Den miljö som inte dög för mellanstadiebarn för tio år sedan duger alltså för förskolebarn, åtminstone tillfälligt. Förklara det den som kan. Pengar? Eller brist på pengar.

Kring 2005-2006 sades det att nästa förskola i södra delen av stan skulle byggas i det nya villaområdet på Sörby. Varför den har försvunnit ur diskussionen vet jag inte. Min gissning är att tomtförsäljningen inte motsvarat förväntningarna. Allmän ekonomisk oro, högre räntor och högre krav från bankernas sida måste ha påverkat dem som drömmer om nytt hus.

Hur kommer det sig då att skolan överhuvudtaget blivit granne med stans största industri? Ja, från början (mer än 50 år sedan) byggdes den som yrkesskola. Det var alltså före Dackeskolans tillkomst.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...