Pensionsbluffen

Fredrik Reinfeldts utspel om högre pensionsålder har varit veckans snackis och retat upp många. Han har presenterat detta som en ovedersäglig sanning men så är inte fallet. Det är inte gymnasieekonomen Jacobsson som påstår detta utan tidskriften Fokus. Sverige behöver inte höja pensionsåldern alls, skriver Fokus. Artikeln har rubriken Bluffen.

Tidningens reporter Claes Lönegård har talat med IMF-ekonomer och Pensionsmyndigheten som ger en annan bild är statsministern. Vi tillhör inte de länder som IMF-ekonomerna anser behöver höja sin pensionsålder.

Sedan pensionsreformen 1994 är pensionens storlek kopplade till den förväntade livslängden. Ju längre vi lever, desto mindre blir månadsutbetalningarna. Och vi lever längre och längre. För att pensionerna inte ska urholkas när befolkningen åldras måste den faktiska pensionsåldern öka med ett par månader per år.

Detta har svensken inte förstått anser Pensionsmyndigheten. Många lever fortfarande i tron att 65 år är den officiella pensionsåldern trots att det inte finns en sådan gräns. I praktiken är den genomsnittliga pensionsåldern 63 år, måhända uppmuntrade av lagom generösa avgångsvederlag från arbetsgivaren.

Internationella valutafonden, IMF, har med hjälp av data från bland andra OECD, ILO, Eurostat och Världsbanken beräknat hur pensionskostnaderna utvecklas i olika länder. Resultatet ser mörkt ut för de flesta stater. Kostnaderna fortsätter att stiga i länder som Norge, Finland Belgien och Holland med över två procentenheter av BNP de kommande två decennierna.

Sverige är ett klart undantag enligt samma rapport. Vi behöver inte höja pensionsåldern för att klara statsfinanserna eller välfärden. Sveriges utgifter kommer att minska fram till 2030 med en procentenhet av BNP, mellan 2030 och 2050 med ytterligare 0,7 procentenheter.

Bara två länder har en bättre prognos över kostnadsutvecklingen. Det är Italien och Danmark.

Fokus hävdar också att Pensionsmyndighetens siffror över inkomstpensionen är grovt underskattade. Varken tjänstepensionen eller eventuellt privat pensionssparande är inräknade. Prognosen bygger på en framtida tillväxt på noll procent. I det långa loppet kommer ökningen av BNP att överstiga inflationen. Denna reala tillväxt bortser Pensionsmyndigheten ifrån i sina uträkningar.

Siffran är bara ett genomsnitt och tar inte hänsyn till hur många år du jobbat eller när du haft dina bästa inkomstår, sådant som i verkligheten bestämmer hur hög din pension blir.

Arne Paulsson på PM säger så här.

”Det är ingen exakt vetenskap, det handlar mer om att ge folk ett riktmärke.”

Man önskar att världsmästaren i finanspolitik, Anders Borg, kunde ha upplyst sin MUF-polare Fredrik om dessa siffror.

Det vore önskvärt om regeringen lade ner lika mycket energi på att minska ungdomsarbetslösheten som att reta upp blivande pensionärer.

Artikeln finns att läsa i sin helhet i nr 6 av Fokus. Går kanske att läsa på nätet också.