"Hur känns det att ha mördat en statsminister"

Jag har under kort tid läst två utomordentliga memoarböcker, Leif G W Perssons Gustavs grabb och Åke Ortmarks Makten och lögnen. Ni som har hunnit upp en bit i åldrarna har ingen svårighet att minnas den senare. Ett av de tre legendariska O:na (Orup och Olivecrona var de andra) som bildade skola när det gällde den svåra grenen att intervjua politiker och andra beslutsfattare i TV. Legendarisk är utfrågningen av statsminister Tage Erlander inför kommunalvalet 1966 där Erlander fick frågan om vilket råd han hade att ge ett ungt, bostadslöst par i Stockholm. ”Ställa sig i bostadskön,”  var Erlanders tama svar. Intervjun anses ha bidragit till socialdemokraternas svaga valresultat i kommunalvalet.

”Hur känns det att ha mördat en statsminister”, frågade justitieminister Herman Kling efteråt. Ortmark återger episoden med viss förtjusning. Regeringsmedlemmarna och andra ledande politiker i den generationen var rädda för det nya mediet, Olof Palme inte inräknad. Bertil Ohlin, folkpartiledaren, ställde krav på att filmas ur en viss vinkel, påhejad av hustrun, vilket inte imponerade på bildproducenten. Boken är fylld av sådana där små exempel på de höga herrarnas rädsla och fåfänga.

Böckerna skiljer sig åt. Medan Leif GW ägnar sig mest åt sin egen person och sin karriär skriver Ortmark om samhälle, televisionen och andra medier, gör porträtt av politiker, näringslivsföreträdare, fackföreningsfolk och andra makthavare. Han är ofta kritisk och aldrig oreserverat beundrande. Lennart Hylands omskrivna TV-intervju med Marcus Wallenberg sågas. Lennart Hyland hade inte de nödvändiga kunskaperna i näringsliv och ekonomi för att stångas med MW och var alltför servil och undfallande. Curt Nicolin, legendarisk Aseachef och ordförande i SAF, var en usel kommunikatör som tappade tråden och drivet när MW gick ur tiden. Finansmannen Gustaf Douglas, som räknades till Ortmarks närmaste vänner, är en suverän ”tillplattare”, andra skulle kalla honom mobbare. Nils Petter Sundgren en odräglig snobb och suverän skribent.

Så där flyter det på med drastiska och färgstarka formuleringar.  Statsrådet Gunnar Lange hade allvarliga alkoholproblem men det var inget som nämndes offentligt på den tiden. Göran Persson kallas orädd, briljant, påläst och skicklig debattör men en kontrollfreak. Trots år av bearbetning ställde aldrig Persson upp för en intervju med Ortmark i TV 8. En intervju med dåvarande finansministern och nykteristen Bosse Ringholm där Ringholm ombads förklara dubbelmoralen och hyckleriet med Absolut Vodkas försäljningsframgångar återges i sin helhet. Absolut Vodka sålde för 4 miljarder kr per år men bidrog indirekt till hustrumisshandel och skrämda barn, påstod Ortmark. Ringholms försvar var att säljer inte vi gör någon annan det, men formulerad med fler ord. Ungefär samma resonemang som knarklangare för. Inget övertygande svar, inte ens för en inbiten sosse.

Ortmark var väl förberedd inför varje intervju och lät inte makthavarna slinka undan med svävande formuleringar eller otillfredsställande förklaringar. Han naglade fast dem tills han fick de svar han ville ha.

TV-legendaren räds inte att skriva om sina egna tvivel och tillkortakommanden. Han umgås av och till med näringslivstopparna på middagar och segelturer utan att riktigt höra till gänget. Som journalist tillhör han ett låglöneyrke och kan inte mäta sig ekonomiskt med de stora grabbarna. Han lider av stamning som tvingar honom till konstiga omformuleringar. Han är exhibitionist som så många TV-kändisar och har ett stort bekräftelsebehov. Han förklarar att han är ateist och republikan. Det senare är knappast vanligt bland näringslivstoppar.

50 år med televisionen i sådana sammanhang ger stoff till mycket material och Ortmark berättar rappt och roligt. Jag hoppas också han får tillfälle att göra fler TV-program trots den höga åldern.