Fortsätt till huvudinnehåll

Vem kan man lita på?



Den 23 mars skrev jag en debattartikel i Corren och kritiserade kommunen för att inget händer på Svartå Strand. Det har gått sju år sedan de första planerna på ett centralt och miljövänligt boende presenterades i det som var Mjölbys första industriområde i början av förra seklet. Sedan dess har det varit tyst.

Jag fick inget svar på min artikel men efter någon vecka kunde man läsa på Correns Mjölbysida att kommunens bostadsbolag och HSB Östergötland planerar att bygga två punkthus i kvarteret Rosenkammaren (där Bygglagrets gamla anläggning ligger). Bostadsbolagets vanligtvis så försiktige vd Jan-Ove Hammarberg klämde till och med ur sig byggåret 2014. Ett tips eller ett löfte?

Många år som reporter har lärt mig att inte ta makthavares uppgifter för givna. Jag misstänker att HSB:s intresse för Mjölby inte är särskilt stort. HSB har inte genomfört något större bostadsprojekt i Mjölby sedan bygget av Oljekrukan (111 lägenheter) 1983, det område jag råkar bo i. Så jag kontaktade HSB och kollade dess intresse för Svartå Strand. Fick svar av Bita Almasian som är ansvarig för nyproduktionsverksamheten på HSB.

”Tack för att du hörde av dig med din fråga. Jag heter Bita Almasian och jag ansvarar för nyproduktionsverksamheten på HSB Östergötland.
Som du har noterat så har vi inte gått ut med någon information i medlemstidningen ännu. Anledningen till det är att vi ännu inte har kommit så långt i processen så att vi kan säga något om lägenhetsstorlekar och priser mm. Vi tar tacksamt emot idéer och önskemål om lägenhetsstorlekar och lägenhetsegenskaper mm.
Just nu träffar vi kommunen och har diskussion med dem om hur området ska kunna byggas och när osv. Vi tror att det kan bli fråga om en byggstart kring 2016. Jag förstår att det kan verka som lång tid dit men det är en hel del kvar i planeringsprocessen innan vi har kommit till att kunna sätta spaden i backen.”

Ganska vaga planer alltså. Inget bestämt om antal lägenheter, storlek, utförande eller priser. Det senare är nog så väsentligt för alla spekulanter. Tidigast byggstart 2016 och det är två år senare än Hammarberg påstod. 2016 har tio år förflutit sedan dåvarande kommunalrådet Monika Gideskog och framlidne kommunchefen Henry Jansson berättade om byggplanerna som är betydligt större än två punkthus i kvarteret Rosenkammaren. Jag är inte ens övertygad om att 2016 är ett årtal att lita på.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.