Fortsätt till huvudinnehåll

Kungen lade näsan i blöt



Har svårt att släppa Ortmarks memoarbok. Hans erfarenhet av maktspel, politik och näringsliv är enorm efter 50 år i etermedia. Den som är intresserad av journalistik och samhällsutveckling blir dock ganska deprimerad. Murvlarna är inga hjältar i Ortmarks värld. Det är i stort sett bara Jan Guillou och Peter Bratt som får en klapp på axeln för IB-avslöjandet för 40 år sedan.

En aldrig så väl påläst och skicklig reporter kan bara skrapa på ytan. Det är mycket sällan en makthavare är uppriktig och avslöjar sanningen. En aldrig så väl genomförd intervju får ingen väljare att byta åsikt. Moderaten blir inte socialdemokrat eller vice versa efter en utfrågning i TV. De avgörande politiska besluten fattas bakom stängda dörrar och allmänheten serveras en tillrättalagd version.

Det offentliga livet är fyllt av lögn och förställning. Erlander beskriver förhållandet till kung Gustav VI Adolf som mycket gott i sina officiella memoarer. Kungen hade respekt för konstitutionen. Erlanders dagboksanteckningar som publicerades efter hans död innehåller dock flera kommentarer som inte är smickrande för den gamle kungen. Han lade näsan i blöt på ett opassande sätt och hade märkliga idéer som att höja myndighetsåldern till 25 år. Elaka tungor i statsministerns omgivning sa att kungen haft möjlighet att studera kronprinsens utveckling på nära håll.

Det nya mediet oroade makthavare på 60-talet men särskilt Erlander och Sträng anpassade sig fort och drog nytta av televisionen. Marcus Wallenberg var avspänd och övertygande i alla situationer även om hans framträdanden inför kamerorna var sparsamma. Däremot hände det att Bertil Ohlin darrade i avgörande moment liksom hans efterträdare Sven Wedén. Däremot var och är det ovanligt med direkta påtryckningar från makthavare mot misshagliga reportrar.

Ortmark är nästan hånfull mot andra journalister. De som sysslar med näringsliv och politik tillhör eliten medan sport-, rese- och nöjesjournalister kanske inte är mutade, men vänskapskorrumperade.
Sverige är ett litet, slutet och hårt land. Den som trampar snett i karriären hamnar i frysen och riskerar långvariga köldskador. Kommer det till principdiskussioner och skarpt läge är manöverutrymmet begränsat för den som inte har tillgång till ”dra-åt-helvete-pengar”. De allra flesta får bita ihop. Barn ska försörjas, nya mattor ska inköpas och sommarhus ska amorteras.

Nu ska jag plantera rosor. Hej då.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Väderstads tränare har aldrig sett damfotboll"

De okända miljardärerna på slätten

Ett smörgåsbord av fotbollsspelare